Saga. Kom hem!

Hon är på djursjukhuset nu, vår lilla stora flockledare. I torsdags slutade hon äta, från ena minuten till den andra. Så fort gick det. När en kanin vänder bort huvudet från en pellets, vet man. Vi åkte till veterinären, som gav smärtstillande, tarmstimulerande och vätskepåfyllning. Det blev en lång natt hemma, och en lång dag med stödmatning av Critical Care i spruta (ogillades mycket). Den första avföringen som kom ganska omgående var nästan normal. Sedan blev kulorna mindre och konstigare till formen. Vår oro ökade. För även om det kommer kulor, kan magen fyllas av gas och vätska. Saga hade också påtagligt ont, tryckte sig mot väggen och gnisslade tänder. Vi plågades av att se henne plågas så. Dessutom var jag rädd att magen skulle spricka med allt detta matande (som är nödvändigt för att hålla igång tarmarna) om ingen avföring kom. Tidigare gånger kaninerna haft magproblem, har de antingen fått stanna på djursjukhuset eller så har magen kommit igång hemma efter draghjälp från personalen. Men inte nu. Längre än så sträckte sig inte mina kunskaper så jag googlade och fick upp min egen blogg, vilket inte var särskilt hjälpsamt. Jag hittade också sparsam information om kurer jag verkligen inte vågade testa, som kaffe (experimentera inte med sådant själva! Det kan ställa till det än värre). Att massera magen försiktigt verkade ofarligare, så det gjorde jag. Första dagen hemma fungerade det rätt bra. Kulorna ramlade ut direkt, om än små och felformade. Jag ”jagade” också Saga runt lägenheten då och då för att få henne att röra på sig, vilket också gav resultat om än magert. Dag 2 var hon sämre, och endast mycket lite avföring kom ut. Kontaktade djursjukhuset som anmodade mig att komma direkt. Det var tomt i väntrummet denna regniga lördagsmorgon och vi fick genast träffa hjältar som gjorde allt för Saga. Jag grät av trötthet och oro när jag lämnade djursjukhuset, men var också tacksam över att experterna tog över.

Här hemma väntar flocken på samtalet efter morgonronden, Alfons mest fast han inte förstår annat än att hans älskade Saga inte sover med nosen under hans mage. Sorgset ligger han längst in i ett hörn av vardagsrummet och vill inte mycket alls. Inte ens den färska salladen från balkongen glädjer honom.

Saga. Kom hem!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ru krafsar när hon är uttråkad. Jag har försökt erbjuda pottorna med rikligt med hö i, halm i en kartong, filtar. Inget har fallit henne i smaken. Till sist hittade jag en kattlåda på Arken Zoo. Den har två hål, ett på framsidan och ett ovanpå. Lådan...

Nu har det varit ett långt uppehåll i bloggen igen. Jag opererades i februari och kunde inte engagera mig för mycket i kaninerna under en period. Men det var svårt att låta bli så jag ringde sjukhuset efter någon vecka och frågade om jag inte i alla ...

De flesta honkaniner får livmodercancer när de är runt tre år. Av det skälet (och lite för att deras uppvaktning har kört slut på de kastrerade hannarna) steriliserades både Saga och Tova. Tova väntade vi med ganska länge eftersom hon hade stora prob...

Stöd utsatta djur genom att köpa Göteborgs Djurskyddsförenings kalender 2024!   Lilla Ru är fröken Augusti <3         ...

Som alltid när det är långt mellan blogginläggen beror det på att det händer för mycket i Flocken för att jag ska hinna skriva.   Först fick Bosse ett mildare återfall i e.cuniculi. Det blev en vända på det Stora Djursjukhuet igen och sedan kom h...