Det är skördetid. På balkongen blommar maskros-odlingen (jag plockade utblommade fjuniga bollar och planterade), hallonbusken och vinbärsbusken. Äpplegrenar är hårdvaluta. Tåligt trampar jag på cykeln runda efter runda till andra ändan av stan där vänner med trädgård fyller min ryggsäck med grenverk. En del av godsakerna går åt direkt. Men det mesta ska torkas. Somligt ligger på galler i grytskåpet. I hallen står ställningen för tvätten uppfälld men istället för strumpor hänger blommor och blader på den. Små knippen löv får plats i pappersklämmor som är buntade på galgar. Vart man vänder sig i lägenheten, slår doften av natur emot en. För det vet alla djur, att efter en grönskande sommar kommer en lång, kall vinter och då ggsgäller gäller det att ha förråden fulla och förberedda.  

Älskade lille Bosse. I veckan fyllde du hela tio år. Du är lite tunn i pälsen här och där, och stel i benen ibland. Men varje dag vaknar du i total glädje över livet och de godbitar det har att erbjuda. Du är en förebild, och du kommer alltid först i mitt liv. Fast jag är också ganska nöjd med att Tovis kommer först i ditt.