Igår morse ringde veterinären och sade att att Sagas smärtor förmodligen kom sig av att levern vridit sig. Något så hemskt hade jag aldrig hört talas om och vanligt är tillståndet heller inte. Saga opererades omgående och levern kunde läggas tillrätta utan att några blödningar uppstod. De närmaste timmarna efter ingreppet var kritiska men lilla Saga kämpade på.

Nu på morgonen ringde veterinären igen och förklarade ingående hennes tillstånd, att hon är stabil och nog kan komma hem idag.

Jag vågar inte hoppas 100% än på en god utgång men räknar timmarna och minuterna tills Saga ligger bredvid Alfons igen. I väntan på det vill jag tacka alla som visat ett så stort stöd och engagemang för henne, både vårdpersonalen och människor i min närhet. Det har fått mig att inse att i ett samhälle som inte alltid är särskilt välvilligt inställt till djur, finns individer som verkligen bryr sig och det är de som gör livet värt att leva för tvåbenta, fyrbenta och tusenfotingar också.