Att sysselsätta en kanin, eller i alla fall våra kaniner, är inte så svårt. De är oerhört lättroade, och vill egentligen inget annat än att få vara delaktiga.

De leksaker jag ambitiöst köpte i början, är de helt ointresserade av. Städning finns det däremot ingenting som slår! Det räcker med att flytta om möblerna och damma lite, så är deras dag räddad. Visserligen tar allting dubbelt så lång tid när de är med och inspekterar, klättrar upp på möblerna för att se hur det känns när de står en meter bort från vad de brukar och åker snålskjuts på dammsugaren. Men att utföra dagliga sysslor tillsammans, är oslagbart. Människor brukar inte tro på att Bosse vill ligga mellan mina fötter när jag diskar men det är sant. Det är också sant att Saga brukar vänta utanför toa (som ni förstår, blir det inga längre sittningar för mig där) och att Alfons har fått för sig att om man kryper in under bokhyllan så får man pellets. Bosse älskar också att undersöka klädkammaren, att klättra på all bråte därinne och nosa på alla kläder. Sprayflaskorna med vatten respektive ättiksblandning brukar jag ställa på golvet, så får Saga spela bowling med dem (hon älskar att putta omkull saker). Alfons får man ha lite extra koll på, han går gärna passgång efter en när man stökar och buffar en lekfullt med nosen på fötterna för att bli sedd och få en försiktig liten klapp.

Det finns således ingen anledning att krångla till saker och ting. Vi lever våra liv, och kaninerna tar del i det när de finner något av det intressant i vår gemensamma lägenhet, vårt gemensamma gryt.