Trots sina modiga 50 år är Bosse en busig kanin. Fast så busig som när han var bebis, är han inte riktigt. Vi saknar det. Mest saknar vi Hissen och Brio-vagnen. Hissen var Bosses första lek. Som den lille Einstein han är, lärde han sig snabbt att om han hoppade upp på soffryggen, fick han åka hiss ned på soffkudden. Om och om igen hoppade han upp på soffryggen, om och om igen var vi där med kudden. Bosse höll ut längst. Med darriga armar föll vi utmattade ned på golvet.

Brio-vagnen började med en matta. Bosse kan vara förfärligt envis när han sätter den sidan till. Med bakhasorna i golvet, går han inte att rubba. Då får man dra hela mattan med honom på. Det är skojigt, tycker Bosse. Särskilt när det går fort. Förundrade grannar har säkert stått i fönstret och sett oss springa runt lägenheten dragandes på en matta med en kanin på. Det där med mattan var slitsamt, så vi köpte en Brio-vagn för små barn istället. Bosse älskade den! Han skuttade upp i den och tittade uppfordrande på oss tills vi körde honom runt, runt. En vän som kom på besök och såg vagnen fällde följande oförglömliga kommentar:

- Och ni har tänkt att han ska lära sig att gå på bakbenen med hjälp av den?

Nej, där går vår gräns. Men det är nog inte så vanligt med en kanin som vill bli dragen i en vagn heller. Brio-vagnen var Bosses favoritleksak tills Saga flyttade in och gnagde sönder gummi-hjulen. För att hon inte skulle få förstoppning, tvingades vi slänga vagnen (som inte gick att köra med längre). Den dag jag tog vagnen till soprummet, sprang Bosse förtvivlat efter mig ända till dörren.

Bosse bus är han ännu, trots att soffan och Brio-vagnen inte längre hör till hans leksaker. Fast allra mest tycker han om att ligga sked och gosa, och det gör som tur är vi med.