Bosse kom hem i förrgår. I väntan på tandutdragning behöver han äta upp sig och bli lite starkare. Han var märkbart lättad över att vara hos sin flock igen. Kollade runt så att ingen lagt beslag på hans favoritplatser och ätit upp allt hö. Sedan lade han sig under köksbordet och somnade.

Efter att knappt ha kunnat hålla sig vaken och behövt matas och medicineras, börjar han nu bli sig själv sakta men säkert. Inatt när jag låg bredvid honom på golvet, vaktade vi varandra. Hans första ”oink” kom i morse när jag gick mot påsen med torkade maskrosblad. Några höstrån har han också petat i sig och en vän förgyllde Bosses dag med färska äppellöv.

Bosse älskar livet mer än någon annan individ jag någonsin träffat. Att han behöver opereras är riskfyllt men tur i oturen är det en framtand som ska dras ut och som han klarar sig utan. Det faktum att den är lös är också positivt. Kaniner har ofta problem med tänder på grund av felaktig kost. Jag vet inte varför Bosses tand är dålig, för han har aldrig fått morötter eller ”skräpmat”, bara hö och lite färskt grönt. Men nu är det som det är, och hans odds är trots allt goda.

Även om man inte kan förebygga alla sjukdomar hos kaniner, måste man försöka genom framförallt rätt mat. När det inte hjälper ska man vara medveten om att just tandproblem ersätts inte av försäkringsbolagen. Redan innan operationen är gjord har Bosses vård kostat runt 12 000 kronor. Men allt är han värd, vår lille kämpe som just nu snarkar nöjt under köksstolen där han trivs allra bäst.