Som ni har förstått av tidigare bloggar, ser lägenheten inte riktigt ut som de flesta lägenheter; därav kallas den grytet. För oss är anpassningen en självklarhet. Visst saknar vi somligt, som att kunna gå ur sängen på morgonen utan att först klättra över ett 90 cm högt galler. Men det är värt det för att vi älskar de små så mycket. Eftersom en del som måste anses som standard i ett hem för människor saknas, är det viktigt att kompensera detta. Det vill säga, det som går att pimpa, pimpas. Gardinerna är valda med omsorg. Tavlornas placering också. I fönstren står vackra prydnadssaker och badrummet har spa-känsla. Viktigt är det också att välja vad utomstående får se. Inte så att vi drar fram kulisser vid besök, men vi väljer vinklarna som visas. Om någon knackar på ytterdörren och vi öppnar, ser besökaren ett vitrinskåp och ett pelarbord. Tar man ett kliv in i hallen, kan man skymta en helt annan miljö, såvida inte vi drar för draperiet. Kaniner eller ej, ska man alltid välja vilka man släpper in i sitt hem och vad man låter dem se; somligt ska förbli privat. Och när världen därute överväldigar oss, kryper vi alla ihop tillsammans i vårt skyddade gryt, bakom pimpade fönster.