Det enklaste alternativet till att bonda kaniner är att ta sig an två (eller flera) som redan lever tillsammans, som syskon eller kamrater. Men så var ju inte fallet med våra småttingar. Eftersom Alfons var nykastrerad, fick han inte umgås med Saga utanför gallret än. Att försöka sätta ihop Bosse och Alfons var inte aktuellt. När vi från början sökte en kaninkamrat till Bosse, var rådet från i stort sett alla källor att aldrig ha två hannar tillsammans eftersom risken för skador var för stor. Även om denna uppfattning fortfarande är dominerande, verkar synen numera ha förändrats något. Jordbruksverket (se länk till vänster om inlägget) skriver följande om hopsättning av kaniner:

”Kaniner är sociala djur och du bör helst hålla dem i par eller i grupp. Könsmogna hanar som inte är kastrerade bör dock inte hållas tillsammans”.

En handfull andra källor uttrycker mer tydligt att två kastrerade hanar kan fungera tillsammans. Exempelvis House Rabbit Society (se länk) menar att det inte är omöjligt men att man får räkna med att hanarna bråkar i början av bondingen. Jag har också pratat med personal på djursjukhus som har fått in hanar med förfärliga skador, eller som dödats av rivalen. Någon riktlinje kan och ska jag därför inte ge, annat än att man bör ta reda på massor av fakta och gärna prata med någon som har bondat kaniner innan man själv ger sig på det. Bonding är riskabelt oavsett kön (det finns kaniner som aldrig kommer överens), och man får aldrig sätta ihop två okända kaniner utan att övervaka dem. Vi satt på helspänn varje minut då Bosse och Saga lärde känna varandra, och fick gå emellan flera gånger med handskar och skyffel. Att sätta ihop en hona med två hanar är ännu mer vanskligt. Därför har vi hittat en annan lösning, i alla fall tillsvidare. Så snart vi var säkra på att Alfons var steril och han hade vant sig vid sitt nya liv, sammanförde vi honom och Saga utanför buren. Bosse fick då vara i köket, där han hade allt han behövde (vilket han var rätt nöjd med). Som situationen är nu, är Alfons tillsammans med sin älskade Saga och springer fritt i cirka sex timmar varje dag. Jag delar av halva lägenheten med en masonitskiva (av den sort som inte är behandlad för att inte kaninerna ska få i sig ohälsosamma ämnen) och hindrar därmed Alfons och Bosse från att interagera. Dubbelgallret är kvar, men egentligen tror jag inte att det behövs längre. Alfons är inte alls intresserad av att bråka, och efter att ha varit något misstänksam från början, verkar Bosse nu tycka att det inte är så dumt med en killkompis. På senare tid, har jag allt oftare sett dem ”hänga” (vilket kaniner tycker mycket om att göra) eller stå på varsin sida av gallret och ”prata” (det går ganska lätt att tolka ett aggressivt beteende för att i tid avvärja slagsmål, se länk Rabbit House Society ”A Guide to Bonding”* och ”The Language of Lagomorphs” (se länkar till vänster om inlägget), som är en utmärkt guide i kaninkommunikation).

Hur flocken ska leva tillsammans imorgon vet vi inte än, men vi vet att idag är de en mycket lycklig trio.

*I listan till vänster om bloggen finns redan en länk till House Rabbit Society om bonding, följande artikel är också mycket läsvärd:

http://houserabbitga.com/bonding-guide/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ru krafsar när hon är uttråkad. Jag har försökt erbjuda pottorna med rikligt med hö i, halm i en kartong, filtar. Inget har fallit henne i smaken. Till sist hittade jag en kattlåda på Arken Zoo. Den har två hål, ett på framsidan och ett ovanpå. Lådan...

Nu har det varit ett långt uppehåll i bloggen igen. Jag opererades i februari och kunde inte engagera mig för mycket i kaninerna under en period. Men det var svårt att låta bli så jag ringde sjukhuset efter någon vecka och frågade om jag inte i alla ...

De flesta honkaniner får livmodercancer när de är runt tre år. Av det skälet (och lite för att deras uppvaktning har kört slut på de kastrerade hannarna) steriliserades både Saga och Tova. Tova väntade vi med ganska länge eftersom hon hade stora prob...

Stöd utsatta djur genom att köpa Göteborgs Djurskyddsförenings kalender 2024!   Lilla Ru är fröken Augusti <3         ...

Som alltid när det är långt mellan blogginläggen beror det på att det händer för mycket i Flocken för att jag ska hinna skriva.   Först fick Bosse ett mildare återfall i e.cuniculi. Det blev en vända på det Stora Djursjukhuet igen och sedan kom h...