Att sätta ihop två kaniner, bonding som det heter på engelska, kan vara en långdragen och komplicerad process. I bästa fall, går det ganska smärtfritt efter lite mindre tjafs och en förlust av en del päls. I värsta fall, kan det sluta med skador eller dödsfall. Därför måste man planera bondingen väl, och se till att kaninerna inte far illa under själva processen.

Som jag berättade i det förra blogginlägget, var Bosses kastrering en förutsättning för bondingen. Inte bara för att Saga inte skulle bli med smått, utan även för att en okastrerad hanne har hormoner som gör bondingen svårare. Egentligen borde Saga ha steriliserats av samma skäl, men det var redan stressigt för henne att komma till en ny miljö och när hon väl vant sig vid Bosse, oss och lägenheten, blev det sommar och då görs inga steriliseringar på grund av infektionsrisken.

Inför Sagas ankomst och bondingen, hade jag förberett hennes tillfälliga boende. Av kompostgaller byggde jag en stor bur som var fyra gånger tre meter. Jag gjorde gallret dubbelt, alltså i två rader, så att Bosse och Saga inte skulle kunna bita varandra. Inuti fanns en vanlig kaninbur med potta, gryt att gömma sig i, mindre möbler att klättra och ligga på, filtar och så förstås massor av hö och vattenskål. När vi kom hem med Saga, fick Bosse först bekanta sig med henne lite innan hon placerades i sitt tillfälliga boende. Vi ställde ner transportburen mitt i vardagsrummet och lät honom undersöka den. Han var mycket förbryllad. Efter att ha gått några varv runt den, klättrade han upp på den och kikade ner genom lufthålen. Det luktade säkert väldigt gott! När Bosse verkade nöjd, släppte jag in Saga i buren och lämnade henne i fred med alla intryck.

Ganska snart, började Bosse och Saga att lära känna varandra. Jag placerade maten på motsatt sida av gallret, så att de skulle kunna umgås. De nosade mycket på varandra, och pratade på sitt kaninvis. Innan själva bondingen, läste jag på mycket så att jag skulle vara förberedd*. Efter några dagar, lät jag dem träffa varandra för första gången en kort stund (egentligen ska det ske på ett neutralt område utan revir, men jag hade ingen sådan plats i lägenheten eftersom Bosse sprang fritt överallt). Jag var beredd med skinnhandskar och vattenspruta för att kunna sära på dem vid minsta tecken på allvarlig osämja. Handskarna och vattensprutan kom till användning. För att göra en lång historia kort, så tog bondingen cirka två veckor. Jag ökade på deras samvaro med 30-60 minuter per dag eftersom det gick så bra. Under den tiden, hade Bosse och Saga tre småbråk då de kom fram till att Saga skulle dominera relationen. Till sist ville Saga inte vara ifrån Bosse längre utan klättrade helt sonika över gallret, som en liten apa. Jag trodde inte mina ögon!

Men det är som det sägs, att kärleken övervinner allt. Och någon finare kärlek än den mellan två kaniner har vi aldrig sett.

*Den utan jämförelse bästa informationen om bonding (och kaniner i allmänhet) finns på House Rabbit Society (se länk).

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ru krafsar när hon är uttråkad. Jag har försökt erbjuda pottorna med rikligt med hö i, halm i en kartong, filtar. Inget har fallit henne i smaken. Till sist hittade jag en kattlåda på Arken Zoo. Den har två hål, ett på framsidan och ett ovanpå. Lådan...

Nu har det varit ett långt uppehåll i bloggen igen. Jag opererades i februari och kunde inte engagera mig för mycket i kaninerna under en period. Men det var svårt att låta bli så jag ringde sjukhuset efter någon vecka och frågade om jag inte i alla ...

De flesta honkaniner får livmodercancer när de är runt tre år. Av det skälet (och lite för att deras uppvaktning har kört slut på de kastrerade hannarna) steriliserades både Saga och Tova. Tova väntade vi med ganska länge eftersom hon hade stora prob...

Stöd utsatta djur genom att köpa Göteborgs Djurskyddsförenings kalender 2024!   Lilla Ru är fröken Augusti <3         ...

Som alltid när det är långt mellan blogginläggen beror det på att det händer för mycket i Flocken för att jag ska hinna skriva.   Först fick Bosse ett mildare återfall i e.cuniculi. Det blev en vända på det Stora Djursjukhuet igen och sedan kom h...