Faktiskt tror jag att människor som står utanför inte förstår vilket jobb alla seriösa kaninförvaltare lägger ner på att ge dessa små individer bra liv. Det är inte så konstigt, när djuraffärer och andra så kallade experter hävdar att kaniner är ”lättskötta djur”.

Om man vill att en kanin ska leva mer än något år (vilket kaniner tyvärr ofta inte gör), måste man lära sig ganska mycket om dess behov och kunna avsätta både tid och pengar för att tillgodose dem. Dessvärre räcker det med att gå in på Blocket så förstår man hur illa kaniner far när de säljs för att ”barnet vuxit ifrån den”. Ännu värre är det att smådjur köps av reptilägare som ger dem som levande föda. Synen på kaniner verkar komma från Disney, typ att de lever på morötter. Välmenande bekanta som kommer på besök hit till grytet brukar ha med sig en knippe primörer, eller ”kaningodis”. Morötter får inte kaninerna utom vid något enstaka tillfälle som tröst, till exempel efter veterinärbesök, eftersom det inte är bra för dem. Blasten är däremot både nyttig och god och blir det över, torkar vi den inför hösten. Kaningodis är absolut förbjudet här hemma och borde inte säljas alls i butikerna då det är direkt skadligt. Att kaniner ska äta obegränsat med maskrosor är en annan myt som inte stämmer. Tvärtom kan ett ohämmat intag av dessa gasbildande växter döda kaninen på ett mycket plågsamt sätt. En person jag talade med sa om en vän att hon gjorde allt rätt med sin långörade inneboende som fick cornflakes och hö, men att den ändå fick avlivas på grund av magproblem. Hon hade fel. Det finns inget rätt med att ge en kanin cornflakes, som innehåller massor av socker (vilket förstör kaninens mage) och som inte finns naturligt i naturen. En annan person slängde ut sin innekanin på balkongen på hösten, utan att vänja in den och ”den bara dog” så hon köpte en ny ”som bara dog” den också. En tredje berättade att i hennes omgivning, fick barnen smådjur att ”träna på” inför inköp av mer rejäla djur som katt eller hund.

Okunskapen – medveten såväl som omedveten – är till viss del straffbar, vilka alla inte verkar förstå. Om man ser vanvård av kaniner eller andra djur, ska den anmälas omgående till Länsstyrelsen. Ett grundläggande problem är att så länge det finns pengar att tjäna på dessa arma små individer, finns inget större intresse av att förmedla vederhäftig information för man kan alltid köpa en ny om ”den bara dör”. I väntan på vettigare lagar, får vi själva ta så mycket ansvar vi kan och det består i att vara i ständigt lärande om våra kaniners behov, och att förmedla det lärandet till dem som "vet bäst".