När jag senast var hos veterinären – det är jag allt som oftast – frågade jag om jag kunde trimma kaninernas päls överlag eller bara i rumpan. Det gick bra, svarade veterinären och jag började förbereda mig mentalt för att Tova, som allmänt kallas Träsktrollet i flocken på grund av sin vildvuxna päls, skulle utsättas för denna behandling. En av de snälla djurskötarna på den lokala kliniken erbjöd sig att utföra trimningen och i samband med kloklippningen, friserades Tova i rumpan, på sidorna och på undersidan. Hon gillade verkligen inte situationen men repade sig snart, väl hemma igen hos Bosse och mutad med en extra stor äppelkvist. De påföljande varma dagarna, märkte jag att trimningen gjort henne gott. Hon var inte alls lika besvärad av värmen och kom lättare åt sin blindtarmsavföring där bak, vilket hon ibland har problem med. Fortfarande har hon en helt vansinnig lejonman som bör åtgärdas men jag får ta den försiktigt och bit för bit med sax. Luggen klippte jag en dag då hon sov djupt. Återstår pälsen runt öronen, vilket inte är helt enkelt, speciellt med tanke på hennes långa morrhår som står åt alla håll.

En dag ska vårt lilla Träsktroll se välvårdad ut. I väntan på det, tar vi det ett steg och en tofs i taget.