Att ta sig an ett litet djur är som att skaffa barn, med den skillnaden att tamdjur oftast inte klarar sig på egen hand om man överger dem.

Innan man adopterar ett djur, bör man därför ha ingången att det är för livet. Precis som man inte slänger ut sina barn när man är trött på dem (fast man kanske vill...), slänger man inte ut ett värnlöst djur. Fast när man läser annonser, förstår man att många människor verkar tro att djur inte har känslor. Man behandlar dem som leksaker. En kvinna skrev att kaninen måste säljas för att dottern ”växt ifrån den”. Jag förstår om man inte kan behålla sitt djur p g a allergier eller annan egen sjukdom som gör en oförmögen att ta hand om det. Men även då måste man se till att det får ett bra hem. Att annonsera ut ett litet liv för någon hundralapp gör att det riskerar att bli reptilfmat då bl a ormägare söker billig levande föda. Det bästa alternativet är att vända sig till någon djurförening för omplacering. Om ingen förening finns inom rimlig närhet, kräv i annonsen att få besöka hemmet djuret ska omplaceras till och besök det även efter någon månad. Säkerställ att den som ska ha ansvaret för djuret känner till skötselråd etc. Var noga med att påpeka att hö och pellets ska trappas ut och in om man inte tänker använda sig av samma sort, och att eventuell ny mat måste fasas in långsamt.

Jag hoppas att era djur inte behöver flytta hemifrån. Att ta ifrån en liten känslig kanin dess trygghet för att man inte har tid eller lust med den är grymt. Men om så, så se till att den får ett bra hem där den får kärlek så länge den lever.