Saga får en egen blogg den här veckan också.

Hon är inte riktigt så kelig och närhetssökande som Bosse och Alfons, även om hon närmar sig mer och mer. Hon är mer en loner, tar visserligen nådigt emot gos av pojkarna men markerar också avstånd ibland. Jag måste till exempel ha hennes tillstånd för att gosa med Bosse och Alfons. Häromdagen kom hon rusande då jag klappade Alfons och markerade genom att hoppa över honom att han minsann var hennes kille. Sedan tillät hon goset, men övervakade det noga så att jag inte tog mig för stora friheter.

Rolig är hon, och jag har skrattat med – inte åt – henne flera gånger. Senast var det då hon for igenom vardagsrummet med min svarta spets-bh på sig. Bosse har fått den, eftersom han älskar att krafsa och nosa på den. Saga däremot, gick ett steg längre och lyckades krypa in i ena axelbandet med framtassarna så att bh:n hamnade mycket prydligt med kuporna på ryggen. Då blev hon plötsligt mycket tillgiven och kom för att få hjälp med att ta av den. Bh:n slängdes sedan, för att inte riskera att någon av de små trasslade in sig i den igen.

Hon är förstås också den smartaste kaninen i hela världen: på sistone, har hon lärt sig att öppna karbinhakar, så ska något låsas här numera, får det ske på annat sätt.

Lilla Saga, som har växt så mycket på sistone, både till storlek och som kanin. Måtte vi få många, många år tillsammans med henne, göra henne lycklig och få följa hennes utveckling som individ!