Innan jag skaffade kanin, visste jag inte riktigt hur det skulle gå till. Djuraffär? Uppfödare? Annons? Vänner och bekanta? Jag undersökte alla dessa alternativ. Inget av dem kändes riktigt rätt. Men av en slump, passerade jag en dag en mindre djuraffär i närområdet och gick in i den. I ett trångt litet rum trängdes några kaniner med gnagardjur och högljudda fåglar. Det gjorde ont i mig att se hur de hade det. Jag önskade att de alla skulle få komma fort därifrån till bra hem. Kanske skulle jag i alla fall kunna ge en av dem ett bättre liv. Personalen föreslog diverse kaniner som såg ut som gosedjur i bur. Men jag hade redan sett min: en liten svart en som sprang runt på golvet under burarna och undersökte nyfiket alla skrymslen och vrår.

- Han, sa jag och pekade.

Några dagar senare, flyttade Bosse in.