Jag vet att jag låter som en stolt morsa när jag skryter om våra små. Alla kaniner är lika duktiga och intelligenta, om de bara får chansen. Men jag upphör aldrig att förvånas över Bosse, som är smartare än något annat djur jag mött. Igår ville han äta ett smaskigt strå som låg bortanför hans mun. Vi trillade nästan av stolarna när han sträckte ut tassarna, tog strået mellan dem och förde det till munnen. Inget konstigt, tyckte Bosse. Det är ju så människorna i flocken gör när de äter. Och han är ju en liten människa ibland, Bosse, som ser och lär av allt i världen lägenheten.