kaninkamrat

Direktlänk till inlägg 1 november 2020

Ont i magen

Av kaninkamrat - 1 november 2020 12:45

Knappt hade Alfons blivit sig själv igen förrän Tovis började bete sig annorlunda. En morgon rusade hon inte fram mot höutfordringen och gjorde krumsprång utan sprang tvärtom och gömde sig. Jag jämrade mig inombords eftersom jag direkt förstod att det var magen som krånglade.
 
Tovis har mycket lejonhuvud i sig vilket är gulligt men farligt eftersom hon trots daglig kardning får i sig päls ibland när hon putsar sig. Jag trugade med pinnar som hon inte rörde, men motvilligt tuggade hon i sig ett halvt torkat äppellöv. Så jag kastade mig på telefonen och ringde min stackars veterinär igen. Fick en tid omgående. Medan jag for runt i lägenheten och packade allt vi behövde, briefade den andra människan i flocken och klädde mig, ropade han plötsligt att hon började småäta. Truligt petade hon i sig strå efter strå, blev rörlig igen efter att ha legat tryckt i samma ställning. Så kom den första gasplutten, oval och stor. Jag ringde veterinären igen och avbokade tiden. Lite senare på dagen levererade hon några ”pärlhalsband” med päls mellan pluttarna. Inte undra på att hon haft ont! Jag grät nästan av lättnad för hennes, och för flockens skull. De andra gånger detta hänt med henne och Saga och Bosse (Alfons har faktiskt aldrig haft problem med magen, hans akilles verkar vara tänder och ögon), har magarna inte kommit i gång utan veterinärhjälp. Men denna gång, fixade lilla tappra Tovas kropp det på egen hand och hon slapp stress och rädsla av bilkörning samt vård utanför hemmet. Det sista som hände var att hon lämnade en liten klutt blindtarmsavföring med ett par pälsstrån i istället för att äta upp den. Det var klokt, för det hade varit extra farligt att äta. Det var så Bosse fick sitt stopp för några år sedan. För säkerhets skull fick Tovis lite Critical Care under dagen och på kvällen var hon som vanligt. Kom springande in i köket för att leka:
- Tovis gå på ryggen? Nafsa i låret? Snälla?
 
Och så klart fick hon gå på ryggen och nafsa i låret. Vem kan säga nej när ett litet Träsktroll tittar bedjande på en, speciellt ett som haft mycket ont i magen.


 

 


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av kaninkamrat - Måndag 25 mars 18:20


Ru krafsar när hon är uttråkad. Jag har försökt erbjuda pottorna med rikligt med hö i, halm i en kartong, filtar. Inget har fallit henne i smaken. Till sist hittade jag en kattlåda på Arken Zoo. Den har två hål, ett på framsidan och ett ovanpå. Lådan...

Av kaninkamrat - Måndag 25 mars 10:49

Nu har det varit ett långt uppehåll i bloggen igen. Jag opererades i februari och kunde inte engagera mig för mycket i kaninerna under en period. Men det var svårt att låta bli så jag ringde sjukhuset efter någon vecka och frågade om jag inte i alla ...

Av kaninkamrat - Tisdag 16 jan 09:47

De flesta honkaniner får livmodercancer när de är runt tre år. Av det skälet (och lite för att deras uppvaktning har kört slut på de kastrerade hannarna) steriliserades både Saga och Tova. Tova väntade vi med ganska länge eftersom hon hade stora prob...

Av kaninkamrat - 6 december 2023 14:45


Stöd utsatta djur genom att köpa Göteborgs Djurskyddsförenings kalender 2024!   Lilla Ru är fröken Augusti <3         ...

Av kaninkamrat - 26 november 2023 17:01

Som alltid när det är långt mellan blogginläggen beror det på att det händer för mycket i Flocken för att jag ska hinna skriva.   Först fick Bosse ett mildare återfall i e.cuniculi. Det blev en vända på det Stora Djursjukhuet igen och sedan kom h...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards